Altanbygge

Just nu pågår altanbygge här hos oss.



Vi satte in en stor härlig altandörr och fönsterparti mot söder för att ha en altan där att gå ut och mysa på, en utbyggnad av redan befintligt trädäck på västsidan (bakom räckert på bilden ovan). Sen drömmer jag då om pool till vänster om den här bilden...

MEN, nu blev det knörvel eftersom vi har källare under gamla stugan och det behövdes en ny källartrappa från den. Den byggdes snett ut från huset, och kräver sin plats för att man ska kunna gå ner i källaren utan att krypa ner. Så där minskades mitt fina trädäck utanför den stora härliga altandörren och panorama fönstret av praktiska skäl. Visst har vi fortfarande ett stort fint trädäck väster om dörr-fönsterpartiet, men det ser inte riktigt ut som jag hade sett det framför mej när vi satte in fönsterpartiet. Min vision av känslan att kliva ut på söder-altanen...



Praktisk detalj två är att det runt källarhålet ju måste finns ett räcke, så man inte ramlar ner i hålet. Nu diskuterar vi hur utformningen ska bli på sidorna om räcket och trapphålet. Ovanpå trapphålet precis utanför dörren blir ett upphöjt trekantigt trappsteg/trädäck, uppskissat med brädor här. Där jag står och plåtar kommer en "långstegstrappa" ner på gräset, med ett steg i linje med räcket och sedan ett steg till. Det området är vi nog ganska överens om, men sedan har vi det lilla området mot fönstren på högersidan av trappan i den här bilden (till vänster på skisserna nedan), där vi är oense om avslutet.



Jag vill ha trekantssteget symmetriska trekantigt och en liten trappsnutt ner på gräset där längs husväggen, för att inte "stänga in" och göra ett mörkt hörn där. Maken tror det blir konstigt och trångt och inte kommer att funka, och har nu tänkt ut sin lösning.



Ett räcke in mot husväggen från trappräckshörnan, som kommer att gå in mellan fönsterna. Symmetrin i trädäcket försvinner, och det känns för mej totalt onödigt att ha en altandörr åt det hållet alls - det hade varit mer funktionellt att ha den åt väster där vi bara har ett fönster nu och skippat hela altantänket på södersidan, för där blir ändå bara "kliv rakt ut i ett hörn av räcken, sväng direkt höger för att komma ut på altanen". Instängt och mörkt, och väldigt trångt. Det är iallafall mina farhågor.



Jag har försökt förhala beslutet om stumpen vid fönstren och föreslagit att vi ska skruva trall och nödvändiga räcken och KÄNNA på hur det känns att stå där, innan vi fattar beslut om fler räcken eller trappor.

Linjerna på mina skisser är såklart mer symmetriska och raka i förhållande till varandra, och vi ska ha en liten trappa längst södersidan på det fyrkantiga trädäcket också, så långt lutningen av trädgården där tillåter ett eller två trappsteg. Sen blir det nog räcke på södersidan ungefär så långt som det gamla räcket går nu.

Bröllopsrapporten - brudförberedelser

Nu börjar det vara dags att berätta om den stora dagen.

Vi sov som sagt hemma båda två. Det var störst chans att vi skulle sova bra och vara utvildade om vi löste det så. Jag kan sova borta, men jag sover bäst hemma! Somnar helst med huvudet på Magnus axel eller med ljudet av hans andetag i rummet. Jag vill minnas att vi sov tills vi vaknade, alltså utan väckarklocka. Jag hade bestämt med svägerskan halv-10 för färd mot Johanna för smink och hår. Innan dess brukar Magnus alltid vakna och stöka igång mej också på helgerna, så det var ingen större risk att vi skulle försova oss. Annika åkte förbi och hämtade mej och hängde upp sin klänning. På vägen till Johanna stannade vi i blombutiken och betalade blommorna som stod där och väntade på oss. 3 stycken UNDERBARA buketter, en båge till bordet och bröstbuketterna till grabbarna. Dess skulle vi hämta sedan på vägen tillbaka.

Vi började med sminket. Jag fick även telefonguida Malena (som kom både som min gäst och för att dokumentera hela dagen), vilket resulterade i att hon körde lite fel, men jag förstod snabbt var det gått snett så jag kunde guida henne rätt igen. Så går det när man ska vara "tydlig", då blir det två svängar runt det gula huset på hörnan....





Under tiden var Johanna och sminkade sej och laddade för håruppsättningen. Sminket blev så himla bra och höll kanon hela dan!! Jag hade fortfarande snyggt gröna ögonlock i hissen på hotellet sen, trots att vi hade stimmat runt, svettats och haft roligt hela dan!



Den stora håruppsättningsutmaningen var ju min vackra rotslöjdskrona, men vi hade listat ut att den skulle gå att sy fast i inbakade flätor, så skulle den stå stadigt och inte kännas (den väger ju ingenting). Kan intyga att jag totalt glömde att jag hade den på skallen, vilket märktes tydligt när jag hoppade in i Malenas bil när vi skulle köra sen och det var något som tog emot i tak/dörrkarm! Som tur var höll den för lite såna grejer också!



Vi fick locktånga hela håret, eftersom jag inte hade lyckats få till "ploppen" så bra efter inpackningen jag hade provat kvällen innan. Inte så smart att prova nytt grejs i håret en sån här viktig dag, men det löste sej ju och blev kanonfint ändå!



Här är det färdiga håret framifrån, och jag drack glatt mitt bubbel. Annika fick en bild på mej som nallade slutslatten direkt ur flaskan också, det vore ju synd om den förstördes. Ni kan vara helt lugna, jag drack bara precis så mycket att det kändes som en mysig nivå, lagom avslappnad och tipsy. Jag ääälskar bubbel!! Visst är Malenas bilder underbara??



Detta är en av mina favoritbilder från hela dan!! Johanna duttar i Kaiser-pärlor i håret medan jag ringer blivande maken och förbereder honom på att vi är påväg ditåt, så han kan hysta in lunchen - en god och LCHF-mättande ugnsomelett! - i ugnen till alla de som var med på förberedelserna innan. Och ja, min mobbe matchar SJÄLVKLART ögonskuggan! =OD

Nu gick färden hemåt, och Johanna och Annika stannade på vägen och hämtade upp blommorna, medan jag och Malena for raka vägen hem. Jag tittade förbi tjejerna i tältet och dukningen. Här var ett av dagens mindre missöden, som stressade mina goa hjälptjejer! Vi hade bara packat av hyrporslin, bestick och termosar i tältet när det kom. Jag såg i besticksbacken att en termos hade slaskat ner besticken i ena kanten med kaffe-vatten som antagligen hade läckt ur "skalet" efter disk. Jag trodde inte det var så mycket, så jag gjorde inget åt saken när jag såg det, men tyvärr hade dom upptäckt att i stort sett alla besticken var nerfläckade, så de fick diska av/torka av alla besticken innan de kunde duka med dom, vilket tog tid!! De trodde säkert som jag att det inte var så mycket, så de försökte torka efter hand. I efterhand hade det kanske gått snabbare att bara diska om alla besticken, men det är sånt man kommer på för sent. Jag tyckte mest synd om tjejerna, som ju ville göra ett bra jobb!

Nästa missöde var att Johanna kommit på att hon glömt livsnödvändiga saker hemma, så hon fick vända direkt igen och köra och hämta dom, med påföljd att vi blev lite försenade med att börja med påklädning, och stackars Johanna fick kasta i sej sin lunch på stående fot när hon kommit tillbaka. Men jag tyckte ändå att allt kändes väldigt lugnt och sansat, ingen fick några större stressbryt, utan vi hade hyfsat tilltaget tidsschema ändå, och alla har förståelse för att det inte blir exakt som man tänkt sej. Jag omgav mej med fantastiskt härliga människor hela dagen, som gjorde den helt perfekt!



Vi hade lite meck med min korsett, som man ju var tvungen att justera "för dagen", särskilt med tanke på mina kroppsförändringar över huvudtaget senaste året. Det kanske inte syns så mycket på vågen, men jag lovar att jag märker det på kläderna!



Så fort brorsan anlände till Möcklö bad jag om att han skulle komma in så jag fick krama om honom. Det var nog en av dagens viktigaste ögonblick, om man bortser från dom mer uppenbara viktiga stunderna då!



Dags att kliva i klänningen! Det var första gången vi provade den på det hållet - hade alltid dragit den över huvudet innan, men vi chansade att ta den nerifrån med tanke på hår och smink och grejer!



Sen fick vi trolla fram nål och tråd lite snabbt, för jag hade minskat ännu mer uppikring sedan vi fick den insydd. Jag kände av det redan när vi hämtade klänningen, men vi bestämde oss för att prova att justera korsett-tuttningen och sånt istället. Nu blev det ett par snabba tråckelstygn också för att snygga till bystlinjen lite.



Montering av slöjan.



something borrowed, old and blue.... näsduken Johanna fick köra hem och hämta (och lite annat, så hon åkte inte enkomt för den). Johannas mormor som gick bort ifjol hade ägt denna. Trodde jag skulle behöva den, för jag brukar skvala som en fontän, men alla känslor var så mycket hela dan att inte ens tårarna kom ihåg sej...



Nu var det dags att gå ut och plåta fina brudparsbilder. Nagellacket hade vi inte hunnit med alls, möhippemanikyren hade tyvärr inte hållt, men vitt nagellack är ganska tacksamt, det gick att "slänga på" ett lager lite snabbt, som var "good enough" för helhetsintrycket. Annika passade på att förbättra ögonsminket också.



Därute i hallen står min snygging och väntar! Visst är det en dödsläcker bild!!!



Ut i trädgården för att leta efter plåtningsställen i hyfsat bra ljus och med lä. Det var inte lä här...

Mitt fint lockade hår var rakt på en kvart...
Men jag är lika glad ändå! Väljer man att vara ute i naturen får man faktiskt acceptera den som den är! Det blåser nästan alltid på Möcklö, vi var fullt beredda på det.

Fortsättning följer...

Scrappat till Scrappiz!

Jag brukar glömma ladda upp mitt scrappade som jag gör till Scrappizbloggen. Anledningen är nog mest att vissa grejer ligger och väntar på publicering länge, och jag fixar med inlägg, korrar och har mej så mycket att jag knappt vet vad som blivit publicertat och inte. Mina andra redaktionsmedlemmar är så duktiga på att publicera sina grejer direkt dom syns i bloggen *beundrar*!

Här kommer iallafall lite jag scrappat senaste tiden. Det har inte blivit alls mycket nu i sommar, eftersom jag fastnade lite i mitt skapande av pappersgrejer till bröllopet, och kände på något sätt att jag inte fick göra annat förrän det var klart - eller något sånt...



En släktforsknings-LO som först låg halvfärdig flera veckor innan jag fick inspiration och idéer att färdigställa den + att jag hittade ny info om Martinus, som LOn på sätt och vis handlar om. Och hans familj som for som skottspolar över gränsen mellan Norge och Sverige... Fotot är ur avhandlingen Fjällkol, där det påstås att Martinus byggt huset, som även använts som skolhus i början av 1900-talet i Klippen. Klippen (norr om nuvarande Hemavan, tidigare kallat Björkfors) syns även på "flygbilden" jag snott från Googles satellit-bild och moddat innan jag skrev ut den. Umeälven meandrar så snyggt just där runt! Utdraget är Martinus födelsebok, som jag tillslut, efter att ha letat i 3 olika svenska församlingar, hittade i Hemnes prestegjeld i Norge.

Basen är en Googles terrängkarta över hela området, som jag skrev ut för att pricka ut lite platser, innan jag kom på att jag skulle använda google-kartfunktionen på min släktforskarsida istället, och fastnade där i ett par veckor i sommar!! Givetvis var nuvarande Korgen, där Olderneset ligger idag, preciiis utanför kanten på kartan, som redan var fixad och limmad när jag bestämde mej för själva temat på LOn... Tur man inte är perfektionist ... längre... ;-)

En utskrift decoupagades med antik-lack på en cardstock ihop med en sepia-moddad utskrift av ett prästbetyg från Hemnes om en av Martinus föräldrars flyttar, den här gången från Norge till Stensele församling 1849, som jag hittade när jag bläddrade igenom en stoooor bunte med flyttattester och andra smålappar på Genline.



Denna var med häromdan i ett vimpelinlägg. Jag kom nästan igång med scrappet då, men det tog stopp igen.
Denna är kraftigt inspirerad av badankas torp-LO som legat i min inspirationsmapp länge. Färgerna plockade jag från en färgkombo jag såg i min hall ett tag efter bröllopet, med babyblå fleecefiltar till gästerna, en röd filt och ovanpå det staplat ett limegrönt vellourtyg vi använde som duk på buffén. Ser nu att badanka faktiskt hade dom färgerna på sin sida också, så det låg nog latent och bara VILLE scrappas!



Idag publiceras så min QK-LO som även den har släktforskningstema.

Jag har en sida till som ligger och väntar på publicering + en sida jag gjort efter en skiss, som inte är scannad än. Annars har jag inte scrappat mer sen i maj. Jag är lite sugen att komma igång, men när jag står där känns det inte roligt, och blir inte bra, så jag försöker vänta ut det lite. Behöver kanske hitta ett nytt flöde eller ny rutin.
Scanningen är en annan flaskhals... Min nya dator funkar inte med min gamla scanner. Eftersom scannern fortfarande funkar tillfredsställande i övrigt vill jag inte köpa en ny bara för att - jag har dessutom inte riktigt plats för den i dagsläget, innan mina kontorshyllor här vid datorn kommer på plats... Jag visar det mesta jag gör för kära maken, som oftast befinner sej vid sin dator när jag har scrappat, och gamm-datorn med scannern kopplad till sej står i samma rum, så jag trodde inte det skulle vara något problem att scanna därinne. Men det är det. Gamm-datorn är segare än segast och måste startas upp varje gång jag ska scanna - DET är nog flaskhalsen...

Är det någon som vill se bröllopsrapport eller....?

Saras Scrapblogg och livet runtikring

Mitt scrappande, renoverande, skrubbande, viktresan och mina tassare. Och sedan 2012 det mesta om mitt barn!

RSS 2.0