Byggrapport - vår altan

Jag har visst inte rapporterat om vår underbara altan på länge! Här kommer en bildkavalkad!



Under sen-oktober skruvades det trall, sedan har altanbygget vilat under den långa, snörika vintern. Det var säkert lite bra, eftersom maken bl.a. upptäckte att det kom en massa snö och skrot ner i källartrappen, så vi kanske bör fundera på någonslags skydd över det hålet...



Här är läget i april, när jag började fundera på hur man ska göra altanen mysig, ombonad, vindskyddad och utnyttjningsbar under sommaren - utan att plocka bort det viktigaste av allt: UTSIKTEN! Det ständiga problemet är att dominerande vindriktning är sydvästlig, dvs där solen också kommer ifrån... Vind är mer regel än undantag när man bor vid "sjön", så det gäller att passa på att njuta på morgon/förmiddag, innan middagsbrisen drar igång.

Denna första bilden visar "korridoren" vi har precis utanför blivande tvättstugan. Denna dörren har vi haft öppet mycket tidigare år, och kanske kommer vi att fortsätta med det, beroende på väderläge. Vi har ju bara 2 steg in till köket när man ska bära ut mat m.m. till grillen ;-) Här har jag funderat på ett litet växthus bakom dörren (där tegelstenarna ligger) eftersom maken brukar vilja ha tomatplantor. Växthuset ska självklart vara snyggt och vädringsbart. Med snyggt menar jag trä+glas, inte aluprofiltjosan som ser alldeles för odlingsseriösa ut. Kom igen, det är oss vi snackar om! 2 tomatplantor och en balja jordgubbar! Snyggt/pyntigt före praktiskt kör vi här!



Här har vi gamla altanytan. Halva numera under ett tak som är väldigt välbehövligt under varma tiden! Här blir verkligen stekhett på altanen när det vill, och det är synd om man inte kan utnyttja den av den anledningen! Vi har en stor parasoll. Den var motarbetad vid införskaffandet pga vindförhållandena, men sedan är det ju så att man faktiskt inte är på altanen när det blåser för mycket = inte behöver parasollen då, men när det är mer stilla brukar den behövas, t.ex. vid matdags! Men jag tycker den är åbäkig, svårplacerad och inte så mysig.... Så jag underhåller tanken på en vit segelduk istället från husgaveln ut till räcket. Återigen är det vinden som spökar. Vad sjutton ska man ha som tåler att det river i lite. Hur får man dit segelduken enkelt när den behövs och plockar bort när den inte behövs? Räcker det med vanligt Rusta-skrot eller har det blåst sönder första gången man provar?

Längs väggen/i hörnet har vi en hörnbänk planerad i tankarna och en del virke finns. Bänken ska bli förvaring för dynor/hängmattor/hängstolar/grillgrejs under sitsen. Mija kanske kan komma hit och sy lite dynor åt oss till den?? Bänken har inte högsta prio på att göra-listan även om det troligen går hyfsat snabbt att göra den och skulle vara HIMLA skönt att slippa släpa allt sånt till garaget sju mil bort under den aktiva säsongen som ju är på väg med stormsteg.



Nyaltanen har blivit en riktig favorit hos mej!! På den lilla triangeln utanför dörren har vi vår tillfälliga frukostaltan. Ett enkelt litet café-bord med två stolar passade perfekt här, och som jag konstaterade tidigare är här nästan alltid sol och vindstilla (till frukosten alltså!). Jag säger provisorisk, för tanken som fått slå rot ordentligt nu är att vi ska ha stenläggning där jag önskade i det tidigare inlägget. Det blir vår frukostaltan sen! Den är work in slow progress just nu, men ligger ganska långt upp i tankarna. För tillfället bär jag sten till fyllnadsmassor dit. Men jag tror att färdigsnickrandet av trädelen ligger före på att-göra-listan. Virke är köpt till det mesta av slutförandet. Nu är det tid, ork och bra väder som ska till. Var sak tar sin tid. Just idag står våra två solsängar på altanen och skriker sommar! Vi invigde dom för året under den varma helgen och bara njöt!

Fram till i höjd med hushörn/limträbalk kommer vi att ha altanräcke (ca 2 sektioner) och det blir troligen med någonslags glas istället för träsidor. Resten blir trappa ner på gräset. (på sikt vill jag ha pool nere till vänster om där fotografen stått, och då kanske räcket blir "grind" istället....)



För ett tag sedan fick jag för mig att prova att hjälpa till, inspirerad av Arga snickaren som alltid tror att allt är möjligt och ser på husägarnas relationer på ett hjälpande och konstruktivt sätt. Jag har kollat på programmet sedan det startade och först nu börjar jag kunna släppa lite av mina skuldkänslor och dåliga samvete för att maken gör allt. Jag har mest varit rädd för att göra, för jag vet att jag inte är så praktiskt lagd, inte orkar så mycket, blir grymt uttråkad av tråkiga/jobbiga arbetsuppgifter och dessutom är ganska trög och svag. Jag skrattar nästan åt mej själv när jag ska börja med något praktiskt arbete, för att jag riktigt känner vad avigt jag bär mig åt, hur klumpigt det blir och framförallt vilken jädra tid det tar!! Tidigare har jag släppt det och låtit maken fixa snabbt kvickt och lätt - för det gör han bra! Men den här gången tänkte jag att va fan. Jag behöver fixa, och i små bitar går det kanske? Sagt och gjort, jag rådfrågade om hur den lilla stenläggningen bredvid källaren skulle gå till, tog en spade och började gräva bort matjord. Svintungt! Men jag har en egenskap som funkar ihop med allt det här - jag är envis!!

Under tiden klippte Magnus gräset. Han kikade förbi en vända och grävde lite i ena kanten, men jag stoppade honom ganska snabbt och sa att jag är glad att han hjälper till, men den här gången ville jag göra själv. Jag vet att han blev lite frustrerad av att jag inte hunnit mer än jag gjort, för han ser ju saker i sitt tidsperspektiv, och räknar inte med min tid för vila när det nästan svartnar för ögonen av ovan ansträngning eller den extra tiden det tar att inte orka ta lika mycket på spaden som han orkar (jag är lite försiktig så jag inte skadar min otränade kropp direkt också) + då tiden för att fundera hur sjutton man gör, begrunda det man gjort hittills med stolthet. Men eftersom detta var ett jobb jag gjorde för min skull utanför schemat så att säga så fick jag hållas med mitt projekt. Det skulle göras, men det var kanske inte så akut som jag ville att det skulle vara. =OD Sista biten fick Magnus ta ändå, för att få det klart denna sidan midsommar, men det mesta av utgrävningen stod jag för. Tid... 3-4 timmar? Magnus hade gjort det på en kvart...ungefär...



Här stötte vi på "berget" (eller kanske den stoooora stenen) vi glatt förträngt, som ju gjorde att källartrappen fick dras som den gjorde bl.a. Magnus kollar hur högt stenläggningen hamnar om vi tar hänsyn till den. På trappkanten står en hink med sten som ska åt vänster för utfyllnad till frukostaltanen på andra sidan. Dan efter var det dags att köra makadam och singel att ha under stenläggningen. Detta stod Magnus för helt, det är för tungt... Men jag pysslade på med en del annat runt omkring. Och sedan hjälptes vi åt med stenläggningen. Jag försökte att ta för mig och inte bara vara "hantlangare" och kan med stolthet säga att vi hjälpts åt med den här yttepyttelilla stenytan (som förvisso inte är färdig).



Det är lite sådär Moment 22 ni vet. Måste fixa det innan vi kan fixa det, måste bla bla bla... Därför är inte kanterna klara, men det var viktigt att stenläggningen kom på plats relativt snart för att den skulle få en för mig viktig innevånare.



Efter tömning av den vattenbehandlade tunnan upptäckte vi varför det fortfarande långsamt sipprade på ena långsidan. Sponten var trasig!



Lagningsförsök. Inte så vackert, men det är undertill, så vi testar.



Karet på plats och innevånarna flyttade från sin tidigare provisoriska balja. Fyllning pågår.



Näckrosdammen på sin lilla altan, i soligt läge! Världens bästa vattenskål tycker balanserande kisar! Jag ville ha karet på plats innan det blev för varmt i vattnet i provisoriska baljan, så näckrosorna började grönska där, och kanske inte tåla flytten. Därför byggde vi denna lilla altanen nu. Från början var det inte tänkt att vi skulle ha sten här alls i min vision, men trä överlever inte på marken, och maken ville ha symmetri med stenläggning på frukostaltanen på andra sidan, så då blev det såhär. Allt går ju att ändra på! Nu väntar jag på mer värme, så mina näckisar börjar grönska och trivas i sin nya damm. Det kommer att bli så mysigt och fint!!

Visst är man bra på att utveckla tunnelseende när man bygger och renoverar! Jag ser bara min fina näckrostunna, min vackra stora nya altan och all potential den har för ett underbart uteliv i sommar. Jag ser inte ospikade brädor, ofärdiga trappor, grustag och jordhögar - det ska ju ändå försvinna sen!

Jag har haft feber!

Magdas scrapfeber!
Jag lyckades få till bidrag till ALLA tävlingarna! Det är ganska otroligt med tanke på att en bunte papper hamnade i "apfula högen som ska skickas långt långt bort" direkt och vissa av tävlingarna inte direkt lockade fram någon kreativitet hos mej - bl.a. tjatet om Alcazar-skivomslag i en stil som är väldigt långt bort från mitt tycke och smak.

Jag hade tjatat med mej Virre, som började och slutade storstilat under febermånaden, men däremellan var det lite för mycket annat liv som störde.... ;-) Malena visade sig också ha hoppat på och en hoper över-MSNade alster från henne fick det att sprattla till i inspirationstarmen även på tävlingar jag mentalt strukit som "omöjliga". Så utan er tjejer, hade det aaaaldrig gått!

Jag har haft lite svårt att få igång mitt scrappande, så det var lite därför jag utmanade mej att scrappa kit, där man blir styrd till vissa saker och inte kan vela så mycket själv. Det förstra jag gjorde var att bläddra igenom mina fotoförvaringar och välja ut ett antal foton, både roliga och gamla och lite svåra/tråkiga som jag framkallat för att jag ville scrappa händelsen (ni vet SÅNA foton *gäsp*). Sedan tog jag helt enkelt bara översta fotona och började. Fotovalet var liksom klart. Det enda valet jag gjorde var att placera dom i en passande tävling utifrån känsla och dekorationskrav osv, men utan allt för mycket velande. Fotohögen är nästan slut nu (jag valde "lagom många") så den metoden kommer jag att ta till fler gånger för att scrappa undan lite.

Här är alla bidragen i tävlingsordning:

1. Glad och färgsprakande.
Bingobricka med turkos, illgul, lila/rosa, grön och cerise och 4 brads, bling, minst 5 blommor (huvva), stämpelmotiv/diecut skulle vara med plus orden Glad och färgsprakande.



Jag gav bort nästan alla mina blommor till Marie i höstas och sparade bara lite "dom här är fina, dom kanske jag behöver till något grattiskort nångång". Så där plockade jag fram lime-iga och rosa blommor med glitter från. Huset är en QK-hundkoja (=diecut) monterad i 3 lager med distanskuddar. Bling i form av både glitter på blommorna, pärlor och blingstenar. Sen skrev jag en text om den färgsprakande sommarskymningen och en rubrik om hur glad jag är över kvällar som den.

2. Katarinas surprise
Ett stafflikort efter skiss.



Jag fick ett kit med posten som jag köpt av goa Rimna som var grymt inspirerande och Sar-igt! En hel del av sakerna i kitet hamnade i en liten hög som passade bra på mitt "kort". Nu har jag inget stort behov av ett lager med nonsenskort (jag är dålig på att skicka kort, glad om jag klarar få iväg ett grattiskort utöver julkorten...), så jag hade hela tiden "dekoration till scrapsida" i åtanke när jag gjorde framsidan. En släktsida kommer den nog att hamna på så småningom. Man var tvungen att använda 3 knappar, men jag kom att tänka på mina miniminiknappar från första scrapinköpen som passade perfekt på träddiecutens ploppar! Fast sen tog jag till 3 hornknappar till stoppmekanismen på kortets uppfällning också för att det gick snabbt och var enkelt!

3. Pernillas teknikutmaning
8 mönstrade papper, minst fyra ur kitet, cirklar och fotomattor.



Denna gjorde jag först för att komma igång. En ganska klassiskt stansade cirklar-bakgrund som jag ofta återkommer till. Me like.

4. Med nål och tråd

Sy och använd även guldtråden i kitet.



Det bidde en LO om mina svartvita kisar i kökssoffan. Guldtråden blev "lod" från klockan och jag sydde med floss. Härligt grabbiga färger i det randiga pappret, och molnen är väl kanske lite ängligt till minne av Russin-bullen...

5. Kladda loss
färg, mist och vad man vill.



Jag hade en skiss utskriven nånstans ifrån med en akrylfärgsplatta, så jag började med en sån. Sen låg sidan i säkert 2 veckor bara målad med en lime-platta. Bock-fotot låg överst i högen, så jag hade nog tänkt mej använda det. Jag stämplade lite med några stämplar i ena kanten, men det blev inte snyggt. Så jag målade över med vitt och bubbelplastkladd. Sedan fick jag syn på den snygga gröna metallicfärgen och gjorde en fotomatta av det, och då kom jag till att tänka på min kladdiga akryltavla som var så kul att göra... Sen växte kvisten med dom vita och gröna blomknopparna fram av sej själva, även om det tidsmässigt inte passar till bilden som är tagen på hösten... big deal... Ett mönstrat band hade ropat på mej eftersom det hade den blå och den gröna jag använt i grunden, så då fick jag även med lite rosa i ett hörn, och rubriken fick ha den färgen. Kladdigt så det räcker? Jag har inte scannat sidan, den är bara iphone-fotad... Men då syns ju skimret (och hur bucklig den blev av allt kladdande =OD).

6. Karins ego
Lifta underbara Karin



Jag liftade den här sidan, vilket inte alls syns! Ska till mitt försvar säga att dom här bilderna låg överst. Inga roliga bilder, men historien ville jag ha scrappad. Karin, jag lovar att jag ska lifta dej fler gånger och då göra betydligt snyggare sidor! Men jag är glad att den är gjord och nöjd med den som sida, bara inte riktigt nöjd med den som Karin-lift...

7. Låt musiken inspirera
låttitel eller textrad.



Min lille nye gokise gör precis som Russin gjorde och kastar långa spetsiga batmanskuggor i hallen på förmiddagen. Nu fick jag scrappat det! =OD

8. Alcazaromslag #1 (sucka)
ett 80-taligt i hemska 80-talsfärger med spräcklig grafitti och det var TVUNGET att det syntes att man inspirerats av det... Svårt när det inte inspirerar alls... minst 3 papper och 2 dekos ur kitet. Jag hade kvar pins, blommor, blommor, blommor, blommor och några diecuts..



Jag gör ju inte blommor om jag inte MÅSTE. En pin klämde jag dit och en bingobrickegrej från diecutarket. I rubriken på skivomslaget fanns dymoliknande textplattor, en turkos och en rosa. De fick vara med i mer diskreta färger. Blinget som halvspecats i beskrivningen också kom med i glittriga thickers och glitterpluppar på pappret. Sen tog jag minigraffitikänsla i form av en av Peterlinas handritade journalingrutor. Blev väldigt nöjd med min tolkning från gräsligt skivomslag till mysiga Sara-sida.

9. Scrapliften

Här skulle vi lifta en inspirerande engelsk tjej, men bilden var yttepyttig - hade gärna sett den mycket större. Både Malena och Virre gjorde DÖDSLÄCKRA tolkningar av denna f.ö.



Min blev lite mer softad i murrigare färger och mycket journaling klämde jag in också. En story jag gärna ville ha nerskriven. Denna gjorde jag i början av febern och kände själv att det började sprattla igång ordentligt med mitt scrappande, och alla tidigare blockeringar om att alltid göra same same släppte lite. Jag må göra väldigt mycket liknande sidor, men det är ju det jag tycker är snyggt och trivs med (det är ju "min stil" helt enkelt...), så det får vara så! Huvudsaken att jag scrappar och mår bra av det! Fick jag mej själv att inse också - det är sånt man är bra på att säga till andra annars, men glömmer ta sin egen medicin...

10. Foto i fokus (Alcazar #2...)


Allra svårast. Enfärgade papper ur kitet. Dom var ju schnygga... not... "Inspireras" av ännu ett förskräckligt svart och neonigt discoskivomslag...



Jag tog den svarta cardstocken ur kitet och målade på turkos (oöppnad!) akrylfärg som en fotomatta. Sedan stansade jag stjärnor i otäck orange cardstock tillbakahämtad från apfula högen och den rosa cardstocken. Vita chipboardstjärnor hade jag också. Sen blev det en bild på ett sprakande möte - nämligen det första - mellan nyinflyttad Sotis och hans mormor Greta. Good enough. Hade väl aldrig gjort en sån här sida om jag inte var tvingad till det... Men det lyfte onekligen fram bilden...

11. På rymmen
inspireras av Pippi på rymmen-filmomslag. 2 mönstrade, snöre och stansat/utklippt.



En av de tidigare sidorna. Mina frisyrbilder låg överst, jag tänkte mitt hår växer som ogräs, vilt och så... Precis som Pippi. Sen hängde hon och dinglade på något snöre med Tommy och Annika på varsin sida. De dinglade visst också såg jag sen, men här blev de bara "stolpar"... Diecut ur kit och labels one på kitpapper.

12. Engelsk konfekt.
Tråkigaste tävlingen. Blått och gult och accentfärg, vitt och svart i detaljer, men inga fler färger. Minst tre papper ur kitet... Då hade det ju varit bra om det funnits med BLÅ papper i kitet? Jo, det fanns en massa turkosaktiga varianter, men inget engelsk konfektblått. Jag hade turen att få en blå blomma iallafall. Sammanlagt 30 cm band eller spets.



Mitt sidenband var gult så det fick bli en bård helt enkelt. Eftersom detta var den sista sidan jag gjorde, straxt efter 7 sista kvällen la jag inte ner så mycket energi på att välja en massa. Det gula pappret hade ceriset tryck, så det var enklast att välja detta som accentfärg. Tråkiga bilder som legat länge med liten skitkise-Greta nyinflyttad. Nu är dom scrappade. Och jag var klar med alla bidrag till tävlingen. Tjoho!

Saras Scrapblogg och livet runtikring

Mitt scrappande, renoverande, skrubbande, viktresan och mina tassare. Och sedan 2012 det mesta om mitt barn!

RSS 2.0