Malte 6 månader

Det blir inte så mycket bloggat här, men månadsrapporterna får jag ju försöka köra!
 
 
Den första tanden har dykt upp utan märkbart krångel, men det var svårt att säga för den sprack igenom mitt under värsta utvecklingsprångsveckan när det var allmänt gnälligt och sedan fick han lite 5-månaders-vaccinfeber ett par dar efter också. Iallafall inget klassiskt ont i munnen eller lösbajs-krångel.
Hur går det med amningen med en liten biljettklipparbissing då? Jodå, det går fintfint. Man ammar inte med tänderna utan lapar med tungan mellan tandraden och tutten. Snutta går också bra trots tand (det han gör när han har kvar tutten i munnen när han somnat). Däremot kan han bli stimmig och ligga och leka när han är mätt, och då brukar han kunna bita till rätt rejält. Men då säger jag bara aj, eller ok, jag skriker aj, för det gör ganska ont, och avbryter amningsstunden genom att sätta mig upp och lämna amningsstället. Säger att han inte får bita mamma och att det gör ont. När jag skriker aj brukar han rycka till och titta förvånat på mej, sedan när jag säger att han inte får bitas så flinar han till och kryper ihop mot mig som om han säger "ojsan, javisst ja". 
 
 
ECandet fortsätter i lugn takt. Vi har fortfarande inga ambitioner att sluta med blöjorna helt än, men kör lite blöjfritt vid golvlek ibland för att lufta rumpan och kan passa på att potta där också istället för att gå till skötbord. Han stormtrivs med bumbotoasitsen vi har lagt över tvätthon i tvättrummet bredvid skötbordet och sitter grna där och pinglar med sin pottleksak och gör vad han ska. Vi har börjat kika i pottan tillsammans efteråt (jag kollar om det behöver spolas av, så det inte luktar kiss sen) och då ställer jag honom på bänken bredvid medan vi kikar. Idag väntade han på betinget "kissi-kiss" innan han släppte ett uppvakningskiss när vi rutinpottade. Sen har vi haft en riktig skitdag med tre bajsblöjor och två fortsatta storlass i vasken. Han är extremtuttig och snuttig sen 2 dar, så det är nog tillökning på gång. Snuttar heeela nätterna! Jag brukar inte ha något emot det, för han brukar släppa och rulla bort efter ett tag, men dom senaste två-tre nätterna har han inte gjort det utan jag har suttit fast! till slut får man nästan panik! Jag har lirkat loss honom för att kunna röra på mej, han har vaknat direkt och börjat roota och gnälla och hittar han inte tutten blir han jätteledsen. Jag tror det är tillfälligt eftersom han aldrig gjort så innan, så jag försöker stå ut och tänker "this too shall pass". Med tanke på dagens bajsande kanske det är ny tand på gång iallafall?

Vi har börjat teckna med babytecken i samband med pottningen och visar kissa, bajsa och frågar färdig? Det ska bli spännande att se om han kommer att snappa tecknen och använda dom sen. Kommunikationsbiten av "Elimination Communication" är det som intresserar mig. Att höra om 9-månaders bebisar som kryper bort och väntar vid toadörren på att komma till pottan inspirerar verkligen!
 


Nu är det detaljer som gäller, helt enligt WonderWeeks och boken Växa och upptäcka världen. Malte följer den bokstavstroget sånär som på ett par dagar. Han kliver in i sprången någon dag tidigare än appen säger och är färdig och Malte 2.0 ett par dar innan åskperioden ska vara klar. De senaste sprången har funkat så iallafall. Nu ska vi ha det lugnt och fint i 40 dar innan nästa språng. Eller nästan, för separationsfasen när bara mamma duger och bebis börjar tykännas som det heter här i Blekinge har vi mellan också. Sen kanske det kommer en tand eller två till... Hehe...
 
Nåja, på golvet är alla detaljer, tvättlappar, pillemojjer av största intresse, och brandbilen är av någon märklig anledning en stor favorit. Märkligt eftersom den är väldigt besvärlig. Stor och klumpig, omöjlig att få tag på, rullar dessutom iväg av sig själv, särskilt om hjulen är dragna och den hamnar på bra underlag. Men det går att klämma fast den under hakan och suga frenetiskt på något hörn. Och den har motiverat till många vändningar och kravlingsförsök i både babygym och på nya lekmattan som skaffades för att vi har så hala golv.
 


Maten är påbörjad så smått med BLW-smakisar. Häromdan fick han låna en sked hos grannen och petade glatt med den i munnen tills han nästan kräktes. Där fick han smaka kycklinggryta också genom att böja sej fram och slicka lite på bitar jag höll framför honom. Han väljer själv att prova att äta. Efter dom första gångerna hemma har det nu börjat vända från skeptisk min och nästan spott och fräs till att smaska och titta glatt och nyfiket efter mer. Idag fick han smaka vispad grädde från en egen minisemla. Det var poppis!
 


Allting ska undersökas, gärna med munnen, och läsa tidningar, undersöka kartonger och askar och här hjälper han till att öppna postan. Inte konstigt det blir tokbryt av trötthet på kvällarna när man ska göra allt allt allt på dagarna. Inga sömnproblem om nätterna *peppar-peppar*.
 


Malte-pappan är pappaledig fredagar så jag kan jobba i mitt företag. De har börjat på babysim och ska dit igen imorgon. Det blir nog bra träning, för Malte var lite stel och osäker i vattnet första gången. Jag var med förra gången och vi hade problem at reda ut det med två och en bebis. Imorgon åker grabbarna själva, men nu vet de ju hur det går till, hur det ser ut där och vad som behövs och inte behövs, så det ska nog gå bra.
 


Jag har funderat mycket på hur vi ska göra med TV efter diverse larmrapporter om småbebblors hjärnor, men jag har kommit fram till att det är för svårt att skydda honom helt med tanke på hur mycket vi tittar på TV. Nu är den här bilden arrangerad, såhär gör vi inte i normala fall med tv-tittande. Han brukar antingen sitta i någons knä och titta en stund, eller så står han med rumpan mot och vrider överkroppen i pappans knä för att han inte vill missa något. Det rör sig inte om flera timmar om dan, och han vänder själv bort och vilar och tittar på annat rätt ofta. Än är han för liten för att jag ska köra barnprogram för honom. Jag vet inget om dagens barnprogram heller för den delen - tipsa gärna om lämpliga program till när det är dags!
 


Nu har man ingenting i fred. Allt är intressant att pilla med. Jag började plocka saker ifrån honom och sånt först, men sen kom jag på att jag nog tänkt innan att det är bättre att avdramatisera och låta honom ha saker som det inte gör något om han hanterar, "råkar" kasta i golvet osv. Jag tror han lär sig snabbare vad olika saker är om jag inte är en nejnejnej-ajabaja-mamma. Saker man är rädd om får man plocka undan efter hand.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Saras Scrapblogg och livet runtikring

Mitt scrappande, renoverande, skrubbande, viktresan och mina tassare. Och sedan 2012 det mesta om mitt barn!

RSS 2.0