Nu är det slut på bebistiden - 1,5 år!

Jag har funderat ett tag på en sammanfattning av bebisperioden och föräldrarledigheten, och vad som inte blev som jag hade trott eller föreställt mig (vilket egentligen är typ allt...).
 

Kladdigt
Jag trodde det skulle vara kladdigare att ha bebis. Då hade jag ändå en kräkbebis (inte extremt, men dagligen). Och det var ganska kladdigt med många klädbyten. Men två grejer som gjort bebistiden okladdig är att vi ECade och mycket mycket kletigt bajs pruttades ut i pottvasken istället för smetades in i en blöja upp längs ryggen. Vi hoppade även över puré- och mosperioden och gav plockbitar direkt så han lärde sig hantera maten i munnen istället. Gröt har vi inte heller på menyn, som jag antar ingår i klet- och kladdrätter rätt mycket. Nä, det är inte särskilt kladdigt det lilla som blir kvar. Lite yoghurt, nån bajsolycka och lite flåt om vi äter korv stroganoff e.d. Vi har såklart inte använt EC och BLW för att slippa kladd, det är bara en positiv bieffekt!
 
 
Promenad med svampplockning tajmad till tuppluren, somnade sittade efter diverse jag-vill-inte-åka-vagn-utbrott och ganska lättsövd i selen.

Barnvagnen
Som jag skulle knata runt med och fortsätta mitt promenerande, och sen skulle det sussa en bebis i den så man kunde pyssla och greja, sommar som vinter. Den har mest tagit stor plats i hallen. Vi tar nästan aldrig med den nånstans utan den har nästan bara använts hemma. Tur vi inte köpte värsta dyring-nyvagnen. Jag har såklart hört kommentarer om att vänja barnet vid vagnen, underförstått gå fast bebis gallskriker, tills bebis slocknar av utmattning. Jag har aldrig fixat några skrikmetoder, klarade en minut när jag försökte en gång. Inte för att jag känner mig särskilt schåpig som så, utan helt enkelt för att bebis skriker för att vi missat ett behov. Ta reda på varför bebis skriker, gör något åt saken (om det går). Jag har använt selen en hel del istället.
 
Babyvakten
Den blev inte heller mycket använd. Den funkar på avstånd och han har aldrig varit särskilt långt bort. Vi använde den en period för att kunna bada på tu man hand när bebis sov i soffan. Annars knappt alls.
 
Babyskyddstiden var rätt soft!
 
Sovande barn
Jag trodde jag skulle vara sån som väsnas och grejar runt sovande barn, för det är ju det bästa. Man ska vänja dom vid oväsen och att sova under bordet på kräftskivan typ. Not working. Vi låter helt enkelt inte så mycket hemma. Finns det något "buller"igång är det en TV på sin höjd. Så vi har en lättväckt unge så fort han sovit mer än 18 minuter. Då har han sömnskarvar varje kvart ungefär. Så jag tar siesta jag också, det är enklast. Sova ikapp eller pilla med mobilen. Sen har jag funderat lite på varför små barn inte skulle behöva lugn och ro vid sin vila de också utan utsättas för buller jämt? 
 
Sömnbrist
Jag trodde man skulle vara tröttare. Vi fick en bebis som sov bra på nätterna och vi nattammar och samsover utan större störningar i vanliga fall. Nu börjar det vara trångt och efter senaste månadernas sömnstörningar är det jobbigt också, men det går väl över. Vi har tillräckligt med bra sovnätter för att hoppet ska finnas. Jag var inte beredd på att vara dödens trött vid 1,5 årsåldern. Trodde det hörde till spädistiden, men då hade jag väl mer hormoner som hjälpte mig.
 
 
Här är mitt lilla troll imorse! Jag hann bara prata om hur ofta jag får med fingrarna på bilderna och måste lära mig hålla iphonen annorlunda när jag ska plåta. Vände mig tillbaka mot söta barnet, som stod och klämde med världens bajsögon! Hemmabajsaren Malte Lindeman - dom hann till bumbopottan (jag satt instängd som vanligt). Och vi slapp fundera på hur dagmamman skulle hantera förstabajset där den här gången också.
 
Blöjfri rapport
Det blöjfria funkar jättebra, särskilt hos dagmamman som nästan bara rutinpottar, vilket räcker för Malte. Vi hade en skvaldag under första lämningsdagarna under inskolningen, när jag fick hem 4 blöta brallor (rekord tror jag), men sedan dess har det varit torrt sånär som på ett par droppar när de inte hann riktigt. Igår mindes jag inte när vi hade en kissbralla sist, så vi bestämde oss för att testa om han sa till själv. Vi har mest kört med att gå med honom när det borde vara dags och han börjar vara rastlös senaste veckorna. Men nu börjar det vara dags att lägga över mer ansvar för transporten till pottan på honom själv, så vi väntade ut honom mest för att kolla om han signalerar fortfarande. Vi gick en runda efter 2,5 timme, men då ville han inte sitta kvar på pottan när han hade satt sig. Efter 3.15 fick jag kisstankar igen och började prata med Magnus om att det nog var dags. Malte gnuttade och tittade på mej. Jag sa "kom går vi till pottan". Men han satt redan på huk med en pöl under sig. Han signalerade iallafall. Får jobba lite mer på transport till pottan själv. Vi har varit lata med det och bär nästan alltid dit honom när det är dags.
 


Kommentarer
Margareta

Så roligt att få läsa om Maltes framsteg! Det var inte min mening att göra dig arg när jag gjorde mitt inlägg på Facebook.

2014-02-11 @ 10:23:04


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Saras Scrapblogg och livet runtikring

Mitt scrappande, renoverande, skrubbande, viktresan och mina tassare. Och sedan 2012 det mesta om mitt barn!

RSS 2.0